Vikingasjukan, medicinskt känd som Dupuytrens kontraktur, är en bindvävssjukdom som påverkar handens kollagenstruktur. Detta gör att bindvävshinnan under huden förtjockas och stramas åt, vilket med tiden får ett eller flera fingrar att böjas inåt mot handflatan. Tillståndet är ofta smärtfritt men kan orsaka besvär och påverka handens funktion och rörelse.
Vikingasjukan utvecklas vanligtvis långsamt, och de första symptomen kan vara subtila. Vanliga tecken inkluderar:
I takt med att bindvävssträngarna förtjockas blir rörelsen av fingrarna alltmer begränsad, vilket kan göra det svårt att utföra vardagliga uppgifter.
För att diagnostisera Dupuytrens kontraktur utförs en klinisk undersökning där läkaren känner efter förtjockningar i handflatan och bedömer graden av fingerböjning.
En enkel metod är att be patienten lägga handen platt mot ett bord. Om fingrarna inte kan sträckas ut helt och hållet, tyder det ofta på en utvecklad Dupuytrens kontraktur. Eftersom diagnosen ställs utan hjälp av bilddiagnostik eller blodprov kan den fastställas snabbt och effektivt.
När vikingasjukan påverkar handens funktion, finns flera behandlingsalternativ. Målet med behandling är att räta ut de drabbade fingrarna och återställa handens rörlighet. Behandlingsvalet avgörs av sjukdomens utvecklingsgrad och patientens individuella behov.
Nålfasciotomi är en effektiv och minimalt invasiv metod. Under denna procedur används en tunn nål för att dela den förtjockade bindvävssträngen, vilket gör att fingret kan sträckas ut.
Fördelarna är att ingreppet endast kräver lokalbedövning och att återhämtningstiden är kort. Patienten kan oftast använda handen direkt efter behandlingen. Metoden har dock högre risk för återfall jämfört med kirurgisk behandling.
Enzymbehandling innebär att kollagenas injiceras i bindvävssträngen. Enzymet bryter ned kollagenet i strängen så att läkaren dagen efter behandlingen kan räta ut fingret. Fördelarna med denna metod är att den undviker kirurgi, vilket minskar risken för komplikationer.
Vanliga biverkningar:
Biverkningarna avtar oftast inom två veckor, men behandlingen kan behöva upprepas för bästa resultat.
Vid mer avancerade fall av vikingasjukan kan en öppen operation krävas. Under operationen avlägsnas förtjockade bindvävssträngar, vilket ger längre varaktighet i behandlingsresultatet. Operationen innebär dock en längre läkningsperiod där patienten ofta får bära en nattlig skena för att hålla fingret i rakt läge och förhindra stelhet.
Trots behandling kan Dupuytrens kontraktur återkomma. Omkring en tredjedel av patienterna får återfall inom tre år, och risken är större för de som drabbas i yngre ålder eller har flera fingrar involverade.
Risken är också högre om sjukdomen påverkar andra delar av kroppen, såsom fotsulorna eller penis. En öppen operation har lägre risk för återfall, men högre risk för komplikationer än de andra metoderna.
Dupuytrens kontraktur kallas ofta för vikingasjukan eftersom sjukdomen är vanligare bland personer i norra Europa, särskilt i Skandinavien, där vikingarna härstammar ifrån.
Denna högre förekomst tros bero på genetiska faktorer, och tillståndet drabbar oftare män. Den historiska kopplingen till vikingarna har därför gett upphov till namnet vikingasjukan.
Det finns inga bevisade metoder för att helt förebygga vikingasjukan, men vissa livsstilsförändringar kan minska risken att utveckla sjukdomen eller bromsa dess förlopp. Studier visar att riskfaktorer som rökning och alkoholkonsumtion kan kopplas till ökad risk för Dupuytrens kontraktur. Därför rekommenderas: